Gasellpojken

Jag sitter där och upplever pojken och gasellerna i öknen.
Och jag är alldeles uppslukad av mina upplevelser. Och
jag tänker: Vilken konstnärlig precision! Vilket allvar!
Vilket intressant, okonventionellt och mångsidigt berättande!!
Åke S Pettersson – Alba

Gasellpojken är en pjäs av Johan Franzon som ingår i Dockteater Sesams tema människor och relationer. Pjäsen handlar om en liten pojke som faller av en kamel mitt i öknen. Pojken adopteras av en flock gaseller. Med tiden glömmer han bort sitt ursprung. Han glömmer bort sitt språk och han kommer inte längre ihåg sin mammas ansikte eller doft. Gasellpojken förstår inte varför de andra i flocken kan springa så mycket fortare än han kan. Under en dryg timma, som på scenen motsvarar nio år, får publiken följa pojkens utveckling från människa till gasell.

Pojkens förvandling till gasell lämnar ett högst egenartat bidrag till konstens eviga diskussion: vad är en människa? Hur ser vi på oss själva och jämför oss med andra runt om kring oss? Är vi den vi är utifrån oss själva eller utifrån vår omgivning och miljö?

Regisör
Nasrin Barati

Manusförfattare
Johan Franzon

Skådespelare
Jerry Segerberg
Märta Lundin
Simon Persson
Karin Gillberg
Johan Arn
Nasrin Barati

Röster
En barnröst – Pelle Evertsson

Dockmakare
Nasrin Barati
Niki Lindroth von Bahr

Skuggdocksmakare
Eva von Hofsten

Scenograf
Råger Johansson

Rådgivare (docktillverkning och scenografi)
Conny Jacobsson

Kompositör och ljudinspelningar
Per Störby

Tekniker
Oskar Ekstrand

Film
Emil Rosén

Illustratör
Henning Cedmar-Brandstedt

Inredare foajé
Ava Johansson

Producenter
Emelie Johansson
Emma Rygielski