PUTTRIK

Puttrik

”Vänta lite, jag ska bara dö först” ropar pappa till sin son Puttrik som vill att pappa ska leka, läsa sagor och busa med honom. Men Puttriks pappa har blivit helt uppslukad av ett datorspel som tar all tid de har utanför förskola och jobb. När Puttrik en dag går fram till datorn och önskar att spelet ska försvinna så att pappa kan leka med honom istället, händer det något otroligt – datorljudet och karaktärerna från spelet tar över rummet. Plötsligt uppenbarar sig en okänd värld där spelreglerna ser helt annorlunda ut…

På några år har den tekniska, digitala utvecklingen inneburit stora förändringar i både barns och vuxnas liv. Detta såväl i skolan, arbetslivet som på fritiden. Utvecklingen ger oss nya möjligheter och intressen, men den har också ritat om kartan för hur vi kommunicerar och umgås med varandra. Hur påverkas relationen mellan föräldrar och barn? Hur mycket tid har vi egentligen för varandra utanför skärmarna?

Med figurer, skuggspel och skådespel tar berättelsen om Puttrik oss med på en resa mellan barn- och vuxenvärlden och ställer frågor om teknikens roll i våra mest värdefulla relationer. I ett levande och visuellt rum undersöker föreställningen hur vi kan förhålla oss till den tekniska utvecklingen. Vi vill synliggöra vikten av att genom fantasi och kreativitet dela upplevelser med varandra såväl i verkligheten som i den virtuella världen.

Manus / Regi / Konstnärlig Ledning: Nasrin Barati
Scenografi: Lars Unger
Ljud- och ljuseknik: Jesper Berger
Komposition: Jesper Berger
Kostym: Anna Sefve, Tone Helly Hansen
Skådespelare: Alexander Hopman Lilja, Emelié Sterner
Illustration: Golshan Cowan
Figurtillverkning: Sergey Mavrei, Nasrin Barati
Skuggfigurer: Nasrin Barati, Emelié Sterner, Golnosh Hosseini
Producent: Gabriella Duraffourd

”Att besöka Teater Sesam är att kliva in i en annan värld. Nasrin Barati och Teater Sesam vet hur man tar en klassiker och trollar fram dockteater med relevans för barn, här och nu. […]Vissa scener illustreras med ett skuggspel som andas medeltid. Mycket stämningsfullt, och ett klokt sätt att avdramatisera otäcka scener utan att censurera dem”

– Liv Landell, Expressen GT
Läs hela recensionen